H.L. levnadsteckning

en levnadsteckning

Hugo Levin 1886 –1918

 

»Det var bandy, bowling, boxning, brottning, curling, friidrott, ridsport, rodd, simsport, skridsko, skytte, tennis. Ja, till och med flygsport.

Hugo Levin kunde liksom inte låta bli. Alla grenar på idrottsrörelsens allt yvigare träd måste provas och utforskas. Men framför allt var det fotbollen som kom att dominera den handlingskraftige göteborgarens korta liv.»     

avskrift ur boken Alla helgons lag av Lars Hjertberg

 

1886 den 2 januari, föds Johan Hugo Levin i Ljungarum socken, Tveta härad i Jönköpings län. Familjen flyttar till Göteborg då Hugo är fyra månader gammal.

1893 börjar han sin skolgång, två år i småskolan, sex år i folkskolan.

1897 börjar han med simning och simhopp, därefter också med gymnastiska lekar i Göteborgs Gymnastikförening. Här möter han träning och tävling, vilket ger honom idrottens allvar och mening.

1899 blir han medlem i Örgryte Idrottsförening och får prova all den idrott som denna unga förening omger sig med. Han möter mysteriet fotboll.

1901 påbörjar han sitt yrkesliv på grossistföretaget Hugo Scharfenberg & Co, samtidigt studerar han främmande språk och går senare en kvällskurs i handel.

1902 upptäcker han fotboll och lagidrott i ÖIS. Och upplever ganska omgående fotbollens överraskande magi. Han blir invald i ÖIS styrelse som andre sekreterare.

1903 blir han distriktsmästare i stavsprång (stavhopp).

1904 blir han svensk mästare i fotboll med ÖIS.

1905 blir han svensk mästare i fotboll för andra året, med ÖIS. Han blir v. sekr. i Göteborgs Fotbollförbund, som bildas detta år. Och han tar initiativ till att ett seriesystem skapas för fotboll i distriktet, vilket kraftigt ökar antalet aktiva spelare.

1906 blir han svensk mästare i fotboll för tredje året, med ÖIS. Han blir sekr. i Göteborgs Fotbollförbund. Han blir invald som sekr. i Centralföreningen för gymnastik- och idrottssällskapen i Göteborg. Han är tjugo år och bestämmer sig för att avsluta sin aktiva fotbollstid, vid årets slut, och ge mer kraft till ledarskap.

1907 börjar han som frilansande idrottsredaktör på Göteborgs Aftonblad, och ingår i tidningens redaktion ända fram till sin död. Han komponerar ett fotbollslag, sammansatt av spelare från olika klubbar, som mycket överraskande slår oövervinnerliga ÖIS. Han ser till att detta lag blir stomme i Göteborgs-Kamraterna, och därmed har han skapat ett framgångsrikt fotbollslag. Blir sekr. i ÖIS och tilldelas IdrottsOrdens Ordensmärke.

1908 skapar han Walhalla Idrottsplats, då Örgrytes Balders Hage inte anses modern nog. Walhalla anses som landets första riktiga idrottsplats, fotbollsplan med gräs, löparbanor med kolstybb, läktare med vändkors.
Han lämnar anställningen som bokhållare på Hugo Scharfenberg & Co vid årsskiftet, för att starta eget.

1909 startar han egen grosshandelsrörelse, som han driver fram till 1914.

1910 blir han sekr. i Svenska Idrottsförbundet, inför årsmötet 1915 väljer han att avgå då förbundet beslutat att flytta sitt säte till Stockholm. Han tar initiativ till att ett seriesystem införs för svensk fotboll, hans namnförslag är Allsvenskan men det möter motstånd. Sedermera blir det ändå så. Han blir invald i styrelsen för Svenska Atletikförbundet. Han blir invald i styrelsen för Olympiska kommittén.

1911 tar han initiativ till att knyta den framstående tränaren, svensk-amerikanen Ernie Hjertberg, till den svenska olympiatruppen för fria idrotten, och han introducerar »träningsläger». Vilket leder till goda svenska resultat och stora framgångar under Stockholms-olympiaden.
Han blir v. ordf. i Göteborgs Fotbollförbund.

1912 blir han utsedd till tävlingsledare och närmaste man till Stadionchefen vid Olympiska Spelen i Stockholm. Dessutom är han domare under spelens fotbollstunering och ledare för den svenska fotbollstruppen. Han blir innehavare av konungens Olympiamedalj. Han tar initiativ till att junior-SM i allmän idrott instiftas. Han tilldelas Örgryte IS förtjänstmedalj i silver. Och han blir ständig ledamot av ÖIS. Han blir ordf. i Göteborgs Fotbollförbund, ett uppdrag han innehar fram till sin död.

1913 blir han ordf. i Svenska Fotbollförbundets Internationella Uttagningskommitté, ett uppdrag han har fram till sin död. Han tar initiativ till boxningssportens införande i landet. Han blir sekr. i Olympiska kommittén.

1914, den 29 maj, gifter han sig med Helga Blomster, f. 2 januari 1887 i Göteborg. Han blir invald som ledamot i Svenska Fotbollförbundet, ett uppdrag han innehar fram till sin död. Han avslutar sin egen rörelse, blir i stället chef för Fenomobil-bolagets göteborgsavdelning. En droskverksamhet, med små smäckra och eleganta bilar på tre hjul.

1915 tar han initiativ till att bowling startar som idrott i Göteborg. American bowling blir hastigt populärt och antal utövare ökar snabbt.
Han blir verkst. dir. för Kallebäckens Vattenfabriker.

1916 föds dottern Kerstin. Han tar initiativ till att Slottsskogsvallen kommer till. Han tar samtidigt initiativ till en stor idrottsfest, Sveriges Idrottsspel 1921, och utses till generalsekr. Han presenterar ett mycket detaljerat förslag, inför styrelsen i Göteborgs Idrottsförbund, hur en modern anläggning för fotboll ska gestaltas. Ullervi invigs samma år. Några år efter hans död korrigeras namnet till Ullevi. Han blir dir. för Ullervibolaget, samt chef för Göteborgs Idrottsförbunds Förlagsaktiebolag. Han tar initiativ till och skapar Göteborgs Tivoli, nöjesfältet förläggs vid sidan om Ullervi. Som ordf. i Göteborgs Fotbollförbund startar han »korpfotboll» i stan. Han tar initiativ till att ett bowlingförbund kommer till stånd.

1917 föds dottern Ingrid. Han tar initiativ till att curling introduceras i Göteborg och att Göteborgs Curlingklubb bildas. Curlingbanan anläggs på Ullervi. Han blir invald i Riksidrottsförbundets Överstyrelse. Han bistår unga kvinnor med att bilda en klubb för damfotboll.

1918 blir han invald av stadsfullmäktige som medlem av beredningen inför tillblivelsen av Slottsskogsvallen. Han planerar ett idrottens hus i Göteborg. Han har framskridna planer om en daglig idrottstidning. Han blir ordf. för Göteborgs Damers Boll Klubb. Han lyckas med bedriften att få förbundet att flytta federationsmatchen i fotboll mot Danmark den 20 oktober, från Stadion i Stockholm till Ullervi i Göteborg. Han insjuknar med feber, men lyckas ändå ta sig till matchen. Direkt efter slutsignal återvänder han till sin sjukbädd, som han sedan aldrig lämnar. Den 26 oktober avlider Hugo Levin i dubbelsidig lunginflammation, som följd av spanska sjukan.

 

Vid graven hålls åtskilliga tal. Wilhelm Friberg, Örgrytes ledare, håller det första.

Fribergs avslutande ord blir:

»… många gånger stodo vi undrande inför Din ibland hänsynslösa framfart.

Hvarför hade Du så brått? Nu veta vi, det var därför att Din dag var så kort.

Må vi söka fullfölja det Du ej hann med och det är min innerliga förhoppning att vi skola lyckas. Därmed resa vi den allra vackraste minnesvård Du kunna önska Dig. Tag nu emot vår sista gärd:

en stjärna från Idrottsorden, Hvila i frid!»

Gravvården på Östra kyrkogården i Göteborg, som utfördes efter

ritningar av arkitekt Karl M. Bengtson, är en ståtlig avhuggen dorisk pelare på hög sockel av en kub, allt utfört i mörk granit.

På sockeln är ingraverat: Svenska Idrottsmän Reste Vården.

 

1982 får han en gata uppkallad efter sig i Göteborg, Hugo Levins Väg,

syd-ost om nya Ullevi.

2013 blir han invald i Idrottens Hall of Fame i Göteborg.

Installation sker den 14 juli på Taubescenen på Liseberg i Göteborg.

2014 den 26 augusti registreras hos Länsstyrelsen Västra Götaland:

Inger och Bengt Göthberg Stiftelse till minne av Hugo Levin.

Stiftelsen ska främja sitt syfte genom att årligen utdela HugoLevinPriset till unga framstående idrottsledare och idrottsorganisatörer, för utmärkt engagemang

och stort ledarskap till svensk idrotts bästa.

2015 den 9 augusti, utdelas det första HugoLevinPriset,

på Taubescenen på Liseberg i Göteborg.

2018 hundra år efter sin död publiceras boken om honom: 

Hugo Levin – den store eldsjälen i den unga svenska idrottsvärlden

författare: Bengt Göthberg   förlag: Idrottsmuseet

Samtidigt uppkallas platsen utanför Ullevis nord-östra del i Göteborg,

till hans minne, Hugo Levins Plats.

ÖIS och Hugo Levin blir svenska mästare i fotboll tre år i följd,
1904, 1905 och 1906. 
På bilden av mästarlaget från 1905, står han längst till höger.


Styrelsen i Örgryte Idrottssällskap 1908,

sekr. Hugo Levin till vänster om ordf. Wilhelm Friberg.


1906 är han tjugo år, och bestämmer sig för att sluta som aktiv fotbollsspelare, i stället vill han ge mer av sin kraft åt idrottens all ledarskap.


Av alla utmärkelser Hugo Levin får blir denna den sista, och som han aldrig får glädjas åt. Den skulle ha överlämnats vid banketten efter federationsmatchen mot Danmark på Ullervi 1918.

I stället blir den hemkörd till sjukbädden med taxi.