H.L. levnadsteckning

 

 

 

 

 

 

1886

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1900 – 1905

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1906 – 1910

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1911 – 1915

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1916 – 1918

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

en levnadsteckning

Hugo Levin 1886 – 1918

 

»Det var bandy, bowling, boxning, brottning, curling, friidrott, ridsport, rodd, simsport, skridsko, skytte, tennis. Ja, till och med flygsport.

Hugo Levin kunde liksom inte låta bli. Alla grenar på idrottsrörelsens allt yvigare träd måste provas och utforskas. Men framför allt var det fotbollen som kom att dominera den handlingskraftige göteborgarens korta liv.» Första stycket i Lars Hjertbergs bok Alla helgons lag

 

Hugo Levin föddes i Ljungarum 2 januari 1886, son till kusken Johan Levin Johansson och Johanna Pettersdotter, familjen inflyttade till Göteborg i juni samma år.

1899, som trettonåring, blev han medlem i Örgryte Idrottssällskap.

1914 gifter han sig med Helga Blomster och får två döttrar, Kerstin och Ingrid. Han dog i Göteborg, i sviter av spanska sjukan, 26 oktober 1918. Ett år senare dör Kerstin i difteri. Mor och yngsta dotter kom att leva i en mycket nära relation under ett långt liv. Så även efter att Ingrid skaffat egen familj med man och tre söner. Helga var 31 år då hon blev änka, men hon gifter aldrig om sig.

 

År 1902 tillhörde Hugo Levin Öis första lag i fotboll, som tre år i rad,

1904, 1905, 1906, blev svenska mästare.

Wilhelm Friberg, Öis legendariske ledare, upptäckte även andra talanger hos den unge Hugo Levin, ledarförmågan och organisationsförmågan.

Som sextonåring blev han därför invald som vice sekreterare i Öis styrelse.

Tidigt förde Hugo Levin fram tankar i Öis styrelse att Göteborg behövde

ytterligare ett riktigt duktigt fotbollslag. Hugo Levin hävdade två motiv.

»Ska vi bli ett bättre lag, behöver vi mer och vassare motstånd.»

»Ska vi bli ett bättre lag, behöver vi fler duktiga talanger till vår stad.»

Styrelsen ville inte ge bifall. Hugo Levin föreslog därför att han själv skulle ta initiativet och planera arbetet och under tiden skulle han lämna sin plats i styrelsen och i klubblaget.

IFK Göteborg bildades 1904 och Hugo Levin återinträdde samma år både i styrelsen och i klubblaget.

1905 blev Hugo Levin sekreterare i Göteborgs Fotbollförbund och

ordförande från 1912, en uppgift han hade fram till sin död.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balders Hage, som under tjugo år varit Öis arena, dög inte längre som

idrottsplats. Tankar på ny arena växte inom Öis. Livligt pådrivande kraft var Hugo Levin. 1908 fick man arrende på marken, norr om Korsvägen där Svenska Mässan nu ligger, och ny modern idrottsplats tog snabbt form, den förnämsta anläggningen i landet vid denna tid. Walhalla invigdes samma år.

1910 väckte Hugo Levin förslaget att starta ett seriesystem för svensk fotboll, vilket kom att bli början till Allsvenskan.

 

 

 

 

 

 

 

Hugo Levin blev 1910 sekreterare i Svenska Idrottsförbundet.

Han var aktiv i Riksidrottsförbundet, som även gjorde honom till medlem i Överstyrelsen.

 

Under olympiaden i Stockholm 1912 fick han uppdraget att tjänstgöra som biträdande tävlingsledare för friidrotten. Under förberedelserna inför olympiaden väckte Hugo Levin idén att Sverige skulle försöka få över den framstående idrottstränaren svenskamerikanen Ernie Hjertberg från USA. Förslaget genomfördes och bidrog till Sveriges stora framgångar, bästa nation före USA. Under detta år växte tanken hos Hugo Levin att han inte skulle lägga sin kraft i klubbidrotten utan i stället engagera sig för större syften. Under olympiaåret lämnar han därför alla uppdrag i Örgryte IS.

Samma år, 1912, blev han ordförande i Göteborgs Fotbollförbund.

1913 blev han chef för Svenska Fotbollförbundets internationella uttagningskommitté. Och året efter ledamot av Svenska Fotbollförbundets styrelse.

 

IFK Göteborg behövde ny hemmaplan. Tidigt 1916 hade Hugo Levin ett förslag till lösning, som antogs. Redan 17 september samma år kunde Ullevi invigas. Till en början skrevs namnet Ullervi, sedermera gamla Ullevi. Göteborgskamraterna hade nu fått ny modern hemmaarena och samtidigt lockade Hugo Levin över en engelsk tränare till klubben. Han engagerade sig aldrig synligt i klubbarbetet även om han alltmer sågs i deras krets. Emellertid förblev Öis det största i hans hjärta.

1917 bildades, på förslag och initiativ av Hugo Levin, Göteborgs Curlingklubb. Curlingbanan förlades till Ullevi.

I april 1917 sammanträdde organisationskommittén för Idrottsfesten 1921, det år då Göteborg skulle fira 300-årsjubileum, som sedermera blev framflyttad till 1923. Hugo Levin utsågs till spelens generalsekreterare och han tog initiativet till ytterligare en ny idrottsarena, Slottsskogsvallen.

Emellertid fick han aldrig uppleva spelen och den nya idrottsplatsen, som han så entusiastiskt hade skissat upp riktlinjerna för.

Alltsedan Olympiska Spelen i Stockholm och Stadions tillkomst var det

självklart att alla landskamper i fotboll skulle spelas på Stadion.

Hugo Levin menade att federationsmatchen mot Danmark 1918 skulle spelas på Ullevi. Han lyckades bryta traditionen och matchen kom att spelas i Göteborg.

Landskampen mot Danmark den 20 oktober 1918 blev Hugo Levins sista arrangemang. Han var febersjuk och sängliggande men reste sig ändå för att närvara på Ullevi och mottaga svenske hedersgästen kronprins Gustav Adolf. Han avstod den efterföljande banketten och återgick till sjukbädden. Därifrån reste han sig sedan aldrig, utan avled den 26 oktober 1918 i dubbelsidig lunginflammation som följd av spanska sjukan.

Vid graven hölls åtskilliga tal. Wilhelm Friberg, Örgrytes ledare, höll ett av dem. Han avslutade:

»… många gånger stodo vi undrande inför Din ibland hänsynslösa framfart.

Hvarför hade Du så brått? Nu veta vi, det var därför att Din dag var så kort.

Må vi söka fullfölja det Du ej hann med och det är min innerliga förhoppning att vi skola lyckas. Därmed resa vi den allra vackraste minnesvård Du kunna önska Dig. Tag nu emot vår sista gärd:

en stjärna från Idrottsorden, Hvila i frid!»

Gravvården på Östra kyrkogården i Göteborg, som utfördes efter

ritningar av arkitekt Karl M. Bengtson, är en ståtlig avhuggen dorisk pelare på hög sockel av en kub, allt utfört i mörk granit.

På sockeln är ingraverat: Svenska Idrottsmän Reste Vården.

 

 

 

 

 

 

 

Öis fotbollslag, 1905,

Hugo Levin stående i bakre raden längst till höger.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelsen i Örgryte Idrotts-

sällskap, 1910,

sekreterare Hugo Levin

till vänster om ordförande

Wilhelm Friberg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av alla utmärkelser Hugo Levin fick blev denna den sista, och som han aldrig fick glädjas åt. Den skulle ha överlämnats vid banketten efter federationsmatchen mot Danmark på Ullevi 1918.

I stället blev den hemkörd till sjukbädden med taxi.